I början av april startade en arkeologisk undersökning av en förhistorisk boplats i Bromölla. Platsen ligger ett par hundra meter sydost om platsen för Ivetofta historiska by. Området ska bebyggas med bostäder, men först skall de arkeologiska lämningarna dokumenteras och undersökas.
Den arkeologiska undersök
ningen påbörjades genom att matjorden grävdes bort med grävmaskin. Under matjorden framträder de förhistoriska lämningarna som mörka fläckar i den omgivande ljusa sanden (se bild ovan).
Det finns spår efter gropar, eldstäder och stora stolpbyggda långhus, som alla markeras och dokumenteras. Det är ett stort område som arkeologerna från Sydsvensk Arkeologi arbetar inom, 1,8 hektar (18 000 kvm). Alla lämningar, stora som små, mäts in med GPS och ritningarna från inmätningarna studeras noggrant i sökandet efter hus och andra spår av livet som levts här.
Inom boplatsen finns lämningar från flera olika tidsperioder. De äldsta spåren är från Bondestenålder (cirka 5 000 år gamla) och består bl.a. av väldekorerade keramikskärvor (se bild ovan höger).
Merparten av fornlämningarna inom området hör dock till de gårdar som legat här från yngre bronsålder (för cirka 2800 år sedan) och långt fram i romersk järnålder (för cirka 1800 år sedan).
– Det är en bosättning som funnits under närmare 1 000 år och det gör att det finns hus från flera generationer som närmast korsar varandra, säger Tony Björk, projektledare för undersökningen.
Tony visar spåren
efter de stolpar som ingått i ett ca 30 meter långt hus. Huset har burits upp av flera par takbärande stolpar och ytterst syns tydliga rader av tätt nedgrävda väggstolpar (se ritning).
Husen eller gårdarna har även hyst mindre
Foto: Sydsvensk Arkeologi AB.
uthus och några vad arkeologerna tror är verkstadshus, samt en mängd hägnader och fägator som delat in och organiserat gårdstunen. Sammanlagt har de ännu så länge påträffat omkring 15 byggnadsrester. Mellan husen finns eldstäder, kokgropar, ugnar och en och annan brunn (se bild).
Foto: Sydsvensk Arkeologi AB.
På så sätt får man en uppfattning om hur kraftiga stolparna var som bar upp huset.
Jorden som finns i nedgrävningens fyllning innehåller, om man har lite tur, förkolnade sädeskorn eller träkol som kan användas för 14C-datering. Detta kan ge oss en datering för när huset var i bruk, förklarar Anna.
Människorna som levt på platsen har lämnat efter sig skärvor av krukor och skålar, flintverktyg, benrester av djur, malstenar och olika metallföremål – främst i järn. Ett extra roligt fynd är en slipad bergartsyxa som sannolikt kan dateras till yngre stenålder, omkring 3 300 f.Kr. (se bild ovan till höger).
Foto: Patrik Lundin
Arkeologerna har också funnit spår av tidig medeltid i form av dräktdetaljer och mynt, vilka troligen hamnat i matjorden via gödsel från gårdarna i den medeltida byn Ivetofta, som låg några stenkast åt nordväst.
Arkeologerna från Sydsvensk Arkeologi AB kommer att fortsätta sin undersökning fram till midsommar.
Sedan väntar arbetet med att analysera prover, tvätta och registrera alla fynd som gjorts. Resultaten från undersökningen kommer att sammanställas i en rapport som kommer att vara klar ungefär ett till två år efter att undersökningen avslutats. Att det dröjer så länge beror på att det tar tid att få svar från alla laboratorier som skall analysera prover och att allt måste sammanställas och tolkas av arkeologerna.
Sydsvensk Arkeologi AB.
