Jag vill att mitt liv ska vara lugnt och utan stora händelser. Egentligen är jag en ganska ”harig” människa, lite rädd och ängslig.
Det häftigaste i år är när min väninna Birgitta firade valborgsmässoafton med mig, vi åt en god middag och delade en flaska vin.
Å andra sidan var jag ganska modig när jag skulle föda min dotter, då tog jag lokalbussen till BB för att inte tala om när jag bodde i ett ytterområde i Kristianstad och en natt vaknade att någon försökte ta sig in. Då tog jag på mig min storblommiga morgonrock och blåste upp mig till två meter, vräkte upp dörren och skrek ”du bor inte här”.
Något mer skräckslaget har jag nog aldrig sett i hela mitt liv och boven (troligen en berusad man som gått fel) formligen ramlade ner i en hisklig fart utför trapporna.
Trots att jag var ganska modig vid de två tillfällena föredrar jag ett liv som är lugnt och utan större tempoväxlingar. Jag tror att alla inser vad jag menar och därför förstår min förvåning när jag bestämde mig för att öppna en egen
massagepraktik. Efter en termin i Malmö har jag snart mitt diplom och allra helst hade jag velat låta det förbli så. Ett diplom och sedan en fika med mamma och Ella på ICA.
Tydligen har jag mina modiga ögonblick och i kombination med att jag försöker hålla mina löften har jag helt plötsligt bestämt med Therese att hyra ett rum av henne och börja massera på riktigt. Jag
har tagit ett steg ut i något som gör mig skräckslagen på ett sätt att jag får magknip, högt blodtryck och tyfus – det är i alla fall så jag känner det.
I hela mitt liv har jag planerat och varit ordentligt, inga genvägar och inget direkt lustfullt. Jag har gjort bra grejor och det med en ”rotglädje” som alltid funnits där, jag har liksom övertalat mitt hjärta att ”nu är du nöjd, håll käften och snegla inte åt det du helst vill göra”. Inför detta som ska ske är jag rädd, harig och ängslig – men, jag följer mitt hjärta.
Jag tror att om någon människa skulle fråga mig om råd skulle jag säga ”vad skulle du göra om du inte var rädd”? För jag har sällan gjort något efter mitt hjärta utan bara beslutat om det som varit bäst. Plockar man bort rädslan har man hjärtat kvar att följa. Nu ska jag öppna en egen massagepraktik.
Jag som är lik tjuren Ferdinand, fast jag sitter i soffan istället för under en ek, ska kasta mig ut i något fullkomligt nytt.
Följ ditt hjärta, det blir alltid bäst i slutändan.
EvaP
