För mig är julen som bäst sent på julafton när jag kan sjunka ner i soffan med en bra bok och sovmorgon i sikte.
För mig är julen som bäst sent på julafton när jag kan sjunka ner i soffan med en bra bok och sovmorgon i sikte. Kanske tar jag ett skumbad, undrande om alla fastrar alltid får badolja i julklapp eller kan jag misstänka att jag luktar illa? Juldagen innebär långfrukost, julmusik och mer böcker.
Tiden innan julafton känns mest som stress även om jag själv inte har mycket att göra. Det är antagligen en av de helgerna med flest traditioner. En del av dem är helt underbara och andra mer tyngda av kraven från det som har varit och som ska vara likadant igen. Lägg sedan på alla nya grejor som tidningarna tipsar om – det kallas för additionsstress!
Det ska göras sill och skinka, köttbullar ska rullas och julklappar köpas. Det ska planeras för fastrar, mostrar och släktingar som egentligen inte orkar men vill ändå eller tvärtom. Barnen ska bli lyckliga och frun ska klä sig för en stund med kuttrasju efter julklappsutdelningen. Mannen – ja, han ska hugga julgran och köpa rätt sorts parfym. Köper han inte parfym ska det vara underkläder. Blir det för stort finns risken att damen utbrister ”jaha, du tycker jag är tjock” och blir det för litet kan kontentan bli ”vill du jag ska gå ner i vikt”.
Min kollega Mats gillar också när det är sen julafton och allt är över, fast han uttrycker det en aning mer burdust med ”då tar jag en stor spetsad glöggajävel”.
Till de trevliga sakerna hör ”tjej-jul”, det är en jultradition som startade någon gång under gymnasiet. Egentligen är vi numera grånande och rynkiga kvinnor, vi är inte heller lika många som förr – ja, ska jag vara ärlig är det bara jag och min bästa väninna som återstår. Veckan innan jul träffas vi för att äta gott, prat om livet och dra upp gamla minnen.
Efter god mat och kaffe blir det glögg och pepparkakor, sedan mer glögg och ännu mer glögg och till slut är vi tjugo år igen (jag tipsar gärna om den här sortens mirakelglögg, det är bara att maila mig). Det är den enda kväll under året som jag behöver varna grannarna, för någonstans under kvällen börjar vi dansa och sjunga till den musik som var populär under 70- och 80-talet. Vi är lyckliga när vi körar till Beach Boys. Vi ylar i falsett när ”Staying alive” strömmar ut ur högtalarna och alla problem är bortflugna. Då är vi är lyckliga, sexiga för enda gången under året och äger hela världen, livet leker tills dagen efter när jag vaknar med en grym huvudvärk och en taskig söt smak i munnen efter glöggen.
Julen är nog olika för alla, men när den väl är här tror jag att de flesta accepterar att det är som det är. Själv åker jag till min bror och Glittriga Svägerskan, när jag väl är inom dörrarna känner jag mig glad och nöjd. Det vita kuvertet till dottern duger, Kalle Anka är riktigt rolig men det är lika ljuvligt varje år när jag kommer hem till mitt igen.
God Jul & Gott Nytt År!
