När jag svänger in på vägen vid Bowlinghallen i Olofström möter en gråspräcklig katt mig med ett mysigt litet jamande. Han går fram till dörren som står på glänt och vill in. Då vet jag att jag har
hamnat rätt.
När jag kliver in på Lilla Holje Djurhem ser jag katter som ligger utsträckta och vilar lite varstans. Vem kan tro att några av dessa katter för en tid sedan varit vildkatter? Jag kan inte i min vildaste fantasi tänka mig detta. För i ena hörnan ligger några och slickar på varandra och i andra hörnan leker katterna för fullt, med varandra.
Föreståndaren Reneé Norén berättar att katterna kommer till dem efter att ha blivit hittade på de mest konstiga ställen. Nerstoppade i säckar och utslängda i diken eller soprum. Det kan även vara vildkatter som folk ringer in och vill att de ska ta hand om. Djurhemmet drivs av Olofströms Djurskyddsförening och de verkar i Olofströms Kommun först och främst.
När katterna kommer till hemmet får de sitta i karatän i två veckor för att man ska vara säkra på att de inte drar in några sjukdomar. Efter detta får de komma ut men vara bakom galler i några dagar för att vänja sig vid de andra katterna. Sen är det dags att träffa de andra och Reneé säger att det aldrig är några problem. Just nu finns det sju vuxna katter och åtta kattungar som vill ha nya hem. Är man intresserad av att adoptera en katt kan man vara säker på att den är både vaccinerad, öronmärkt, kastrerad och avmaskad när man får den. Dvs klar att bara kela med och skämma bort.
Hemmet söker inte bara någon som vill adoptera utan även folk som kan tänka sig att komma och hjälpa till med katterna. De söker också sponsorer som vill ge ett bidrag till dessa små liv.
På Willys i Olofström står en tunna där man kan lägga kattmat eller en liten slant om man vill bidra till detta. Dessa pengar går sen till veterinärskostnader, mat med mera.
Blir du nyfiken på katterna så titta in på Djurhemmet som ligger längs med 121:an nedanför bowlinghallen.
Öppettiderna nu vintertid är måndag till fredag 10-16 och lördag till söndag 13-16.
Text och bild Paulina Bengtsson
