I vår serie om intressanta personer
möter vi denna gång Kjell Olsson från Bromölla.
Kjell som har hunnit passera 76 år har i hela sitt yrkesverksamma liv levt bland grytor och kastruller som kock.
Jag knackar på i Kjells lägenhet i Bromölla där jag välkomnas med kaffe och nybakade bullar. Kjell berättar om sin fattiga uppväxt i Skånes Viby på 30-talet. Eftersom hans mor var för ung att ta hand om Kjell växte Kjell upp hos sina morföräldrar. Modern som bara var arton år flyttade till Stockholm och fick arbete som hembiträde. Fadern har Kjell aldrig träffat.
En skåningadjävel i Stockholm.
Efter avslutad skolgång i Viby började Kjell sitt första jobb. Året var 1946 och jobbet på charkuteributiken på Cardellsgatan i Kristianstad innebar att Kjell mest cyklade omkring på sin flakmoped och levererade varor till stans nobless.
Efter något år blev det kockelev på Frimurarehotellet i Kristianstad och med hjälp av den legendariske källarmästaren Otto fick Kjell som sjuttonåring erbjudande att få komma till självaste Grand Hotel i Stockholm. Efter ett tag blev han överflyttad till Operakällaren som på den tiden ansågs ha ett av landets bästa kök. ”Som 3:e kock, och lägst i rang, fick man ofta uppgiften att gå till sprithäxan i kassan och köpa snapsar till de äldre kockarna,” säger Kjell och minns alla de originella människor han stötte på i Stockholm. ”Man var illa sedd som skåning på den tiden och skåningadjävel var ett ofta förekommande skällsord.” En period hade Kjell självaste Tore Wretman som läromästare. Dramat på Nymölla pappersbruk.
Några år som sjökock tog Kjell till både Honolulu och Hawaii, men i mitten av femtiotalet bar det söderut igen. Kjell fick jobb som köksmästare på Stadshotellet i Sölvesborg och jobbade där fram till i början av sextiotalet. Det var vid den tiden Nymölla pappersbruk skulle byggas. Kjell blev tillfrågad om han kunde ta hand om maten till alla inhyrda arbetare som skulle bygga den stora fabriken. Kjell tackade ja och blev anställd på det nybyggda marketenteriet. Det började med ett femtiotal lunchgäster om dagen, men snart växte verksamheten till uppemot 600 gäster per dag. Nu hände det som absolut inte fick hända. Det var en varm sommardag och på matsedeln stod det höns med currysås.Alla som jobbar i ett kök vet riskerna med att tillaga höns och kycklingrätter. Det visste naturligtvis också Kjell, men likväl gick allt snett och i princip alla som jobbade med att uppföra fabriken blev smittade av campylobakter. Omkring 500 människor drabbades av diarré och kräkningar och de få toaletter som fanns tillgängliga räckte bara till en bråkdel av de sjuka. Kjell blev inlagd på sjukhus, läkare och veterinärer blev inblandade och köket fick saneras. Efter några dagar lugnade allt ner sig, men i slutet av veckan började symptomen igen, men som väl var det bara torsdagens ärtsoppa som hade satt fart på de inhyrda arbetarnas magar. Det dröjde länge innan Kjell vågade ha höns på menyn igen. Men det var i alla fall inte allvarligare än att Nymöllafabriken kunde byggas, men händelsen sitter djupt i Kjell som är lycklig över att alla överlevde.
Grekabaren
Kjell, som ansågs som en skicklig matlagare och kock fick nu erbjudande från flera restauranger. Nu följde en period bland grytorna på Frimurarehotellet i Kristianstad, Teaterrestaurangen i samma stad, men även Hanöhus i Hällevik och Hotell Walhalla i Mörrum fick njuta av Kjells matlagningskunskaper.
Så var det dags att pröva något eget. Kjell tog över Baldakinen i Bromölla, som många bromöllabor minns som ”Grekabaren”.
De sista yrkesverksamma åren arbetade Kjell med att utbilda kockar och många som jobbar ute på krogarna idag har fått sina grundläggande kunskaper av Kjell.
Drabbad av KOL
Nu är livet som pensionär lugnare än åren vid spisen. Tillsammans med sin hustru lever han nu ett harmoniskt liv. Det enda som stör vardagen är att han för fem år sedan fick besked av sin läkare att han drabbats av KOL. ”Det känns lite tungt ibland, men man får ta en dag i sänder,” säger Kjell och berättar att han och hans kära hustru Gudrun just har firat femtioårig bröllopsdag. Firandet blev inte riktigt så som de tänkt. Kjell drabbades av en ordentlig förkylning och blev sängliggandes.
”Istället för kaffe och tårta serverade Gudrun mig kaffe och hostmedicin påsängen,” säger Kjell och ser med tacksam blick på sin livskamrat under alla år.
Jag lämnar Kjell och utkommen från lägenheten ser jag röken från Nymöllafabriken och ler lite vid minnet om berättelsen med hönsgrytan och de få toaletterna.
Reportage och foto:
Thommy
Bergholts
InPåLivet-reportage.
