Karlshamn
Inför skolstarten samlades rektorer, lärare och pedagoger under onsdagen för att under en heldag på temat ”Digitalisering i skolan” ta del av nya riktlinjer, forskning och kunskap i ämnet.
Temadagen, som hölls på Stadsteatern och Netport Science Park i Karlshamn, innehöll såväl föreläsningar som workshops där deltagarna fick möjlighet att prova på digitala programverktyg.
Arrangemanget genomfördes som ett förberedande inslag inför de kommande nationella IT-strategierna för skolväsendet. Karlshamns kommun ligger långt fram när det gäller den digitala utvecklingen i skolan, ett prioriterat område i utvecklingsarbetet.
Med de nya riktlinjerna ställs högre krav på skolan att möta de förändringar som är på gång att träda ikraft och skapa förutsättningar att hantera utmaningarna.
Edward Jensinger, bloggare och föreläsare, med en bakgrund som rektor, utbildningschef och områdeschef i Malmö och Helsingborg, talade om framgångsfaktorer, risker och trender med digitaliseringen i skolan.
– För att arbeta med skolans digitalisering måste det finnas förutsättningar för det arbete som ska göras, alltifrån IT-utrustning till ledarskap och fortbildning i hur vi ska implementera digitaliseringen i det pedagogiska arbetet. Alla framgångsrika analoga metoder ska vi självklart behålla men använda oss av digitaliseringen där den ger ett mervärde, sa Edward Jensinger.
Han lyfte den digitala arbetsmiljön som en viktig faktor i framgångskedjan, liksom samsyn och samverkan.
– Det går inte att bli framgångsrik med skolans digitalisering om inte alla led är med, det blir olikvärdighet för eleverna. Framgångskedjan omfattar lärare, skolledare, förvaltning och politiker. Vi måste säkerställa att vi har en förståelse för praktiken, det arbete som sker i klassrummen. Framgångskedjan är extremt viktig.
Edward Jensinger tog även upp vad digitalisering innebär och skolans uppdrag kring hur digitaliseringen bör hanteras.
– Information finns överallt men hur lär vi eleverna informations-, kompetens, och källkritik? Framgångsrika lärare använder en mångfald av metoder, inklusive katederundervisning, baskunskapen är viktigare än någonsin. Skolans uppdrag är inte att förbjuda teknik, uppdraget är att få eleverna att förstå när tekniken gynnar dem och när den inte gynnar dem. En risk i framgångskedjan är uppgifter där IT är målet och inte ett medel. Vi måste identifiera på vilket sätt IT kan gynna lärandet, vi får sämre resultat när vi digitaliserar utan en pedagogisk tanke, sa Edward Jensinger.
Magnus Göransson, föreläsare, programmerare och projektledare, betonade värdet och vikten av kunskap om programmering ur ett demokratiskt perspektiv.
– Alla bör ha en grundläggande förståelse för datorer och programmering. Den som inte förstår programmering och datorer kommer att ha mindre möjligheter att påverka i framtiden. Programmering handlar inte bara om teknik och koder, utan även om demokrati. I dag kan vi inte skilja på vad som händer med hjälp av programmering i den digitala världen och det som händer i den fysiska världen, alltifrån att styra våra bostäder, hantera våra pengar och kommunicera med varandra till att upprätthålla en demokratisk stat. Allt hänger ihop, så kunskapen om programmering blir lika viktig som kunskapen om resten av samhället. Programmering är inte svårt, det handlar om att förstå språket. Det är utmaningarna vi ska hantera som är det svåra, sa Magnus Göransson.
Text Krisztina Andersson, Bild: Pixabay
