Karlshamnsrapparen Linus Norrgård 31 år, gjorde 7 september sin scendebut på Bellevuefestivalen. Jag tog då tillfället i akt att göra en intervju.
Inledningsvis så bad jag honom beskriva kort vem han är. På den frågan svarade han fundersamt att han är en trevlig, social och sympatisk man. som samtidigt har varit med om en hel del prövningar och svårigheter livet igenom. Men Linus ser ändå detta som något positivt som har format honom till den han är idag. Det har gett honom medkänsla för andra människor och en insikt i hur det är att leva på andra sidan gräset där det inte är fullt så grönt. Det hela med rappandet började när han och en kompis rökte “Rock n Roll” tobak.
De brukade “dissa” varandra och den ena skulle alltid vara värre än den andre. Då svarade Linus tillbaka med att säga något värre fast genom att rimma på ett sådant sätt att de inte kunde dissa tillbaka med något värre och de flesta skrattade. Det blev en “kickstart”. Han började sedan skriva texter. Först som terapi och för att få ur sig allt elände och mörker han hade inom sig. Sedan började han att pussla och laborera med texter tills det blev låttexter. Därefter upptäckte han att han hade fallenhet för att rimma.
Sedan när han började att gå längre in i drogerna pga en massa tragiska händelser fick han värre depression och ångest vilket gjorde tankar, känslor och därmed låttexterna djupare och mörkare. Han började att lägga ut lite texter han hade skrivit på Facebook och fick bra respons på dem. Det var då tanken stärktes att han ville börja spela in raplåtar.
Men med sina låtar vill han inte bara berätta om sina egna livserfarenheter. Utan vill även ändra på folks uppfattningar, tankesätt och perspektiv på ett positivt sätt. Försöka få folk att hamna rätt. Speciellt ungdomar som har hamnat snett.
Förebilder som har inspirerat Linus inom musiken är framförallt Eminem som är den enligt honom bästa rapparen. Förövrigt är det rapmusik ifrån artisterna Vinnie Paz, Tupac, Biggie Smalls Dr. Dre som brukar ljuda i hans högtalare.
Att äntligen få göra scendebut på Bellevuefestivalen tyckte han att var underbart. Men det var extremt nervöst plus att han alltid får prestationsångest. Men det gick bättre än väntat och han blev förvånad över den fina responsen av publiken.
Det var en stor lättnad efteråt och ett glädjerus inför de dörrar som öppnades efter mitt uppträdande infann sig. Efter scendebuten så känner han sig taggad inför en massa saker han har på gång som han inte vill avslöja nu för att det ska få bli en överraskning. Det finns planer och mål som han aldrig tänker att ge upp. Hans första mål är att kunna hjälpa ungdomar, så tidigt som möjligt, med att t ex lära ut hur man skriver låttexter, skapar en låt ihop med ett beat, taktkänsla, rimteknik osv. Istället för att de ska ränna ute på gatorna och hitta på “skit”.
Han vill som sagt sporra den yngre generationen och i alla fall försöka ändra på deras tankesätt. Sedan är hans andra mål att kunna försörja sig på sin musik.
Text & Foto: Paul Karlsson