En storslagen, 90-talsnostalgisk superhjältesaga

Året är 1995 och på Kreelernas sida finns Vers (Brie Larson), som tillsammans med militärofficeren Yon-Rogg (Jude Law) ska stoppa de terroriserande formbytarrasen Skrullerna.
Vers minnesbank sträcker sig blott sex år tillbaka och hon har ingen aning om sitt liv innan dess, men när hon landar på planeten Jorden börjar pusselbitarna falla på plats. Snart hittar hon sin inre styrka och blir den hjältinna hon var ämnad att vara.
Mina förväntningar på “Captain Marvel” var inte direkt höga. Efter en stor mängd Marvelfilmer så börjar jag nu att känna mig lite mätt på superhjältefilmer. Men jag blev faktiskt positivt överraskad. Framförallt hade filmen en härlig 90-tals nostalgi över sig med ett soundtrack ifrån den eran och en massa filmreferenser ifrån samma period. Samt var det lite nyskapande med en kvinnlig superhjälte i denna annars väldigt mansdominerade genre.
Det fanns även en bra balans av humor och allvar som inte fanns i exempelvis Marvelfilmen “Guardians of the Galaxy”. Brie Larson var som klippt och skuren för titelrollen och gjorde den mycket bra och hon kändes lite som en kvinnlig variant av Tony Stark ifrån “Iron Man” filmerna. Man får alltså vad man förväntar sig och lite till av “Captain Marvel” och att följa med på resan hur filmens hjältinna finner sina krafter och blir mäktig är spännande att få ta del av. Filmen känns dessutom som en viktig pusselbit som läggs på plats inför finalen i den kommande filmen “Avengers: Endgame”.
Jag kan starkt rekommendera filmen “Captain Marvel” om man har gillat Marvels tidigare filmer och det här är utan tvekan en av de bästa filmerna i den oändligt långa filmsviten. Mitt betyg till filmen är en stark fyra av fem möjliga.