Inge Värmfors, Lisbeth Johansson och Enoc Svensson är några utav de som driver föreningen. I bakgrunden syns flera års forskning som är dokumenterad i pärmar.

Bromölla
På biblioteket i Bromölla kan man träffas och göra en intressant form av forskning, nämligen om släkten.

Här träffade vi Enoc Svensson, Kurt Petersson, Lisbeth Johansson och Inge Värmfors som är några som håller i föreningen Bromölla Släktforskarförening. Dom berättar att föreningen bildades 1994 och initiativtagaren var Carl-Axel Tholin som startade upp den. Idag har föreningen 54 medlemmar och framöver hoppas dom på att föreningen ska växa ytterligare.

– Det har blivit populärare att just börja släktforska i och med att det blir framförallt enklare och lättar. I vår förening är man välkommen var man än bor, berättar Enoc.
– Det finns en databas, DDSS– Demografisk Databas Södra Sverige, här är målet att alla kyrkböcker över födda, vigda och döda för Skåne, Blekinge och Halland ska registreras för perioden 1650-1900 och vara fritt sökbara på internet, fortsätter Enoc.

Verksamheten består av olika delar. Utbildning i hur man börjar släktforska, lära sig att tyda gammal text samt vilken enskild hjälp man kan få av föreningen och från vårt släktforskarrum.

När man släktforskar är det bra att utnyttja den kunskap och program som finns i föreningen. En bra regel är att börja med att fråga de nu levande släktingarna. Man kan då få information om namn, födelsedatum, fotografier, brev, dagböcker och platser. Detta behövs för att sedan hitta en startpunkt i kyrkböckerna.

– Ibland kan det vara svårt att komma igång när man ska släktforska, men det hjälper vi till med. Det kan till exempel vara att tyda den ibland svårlästa skriften i kyrkböckerna, säger Inge.

– När man blir medlem i föreningen får man använda alla våra program hur mycket man vill, vi har alla släktforskarprogram, berättar Lisbeth.

Initiativtagaren och ”veteranen” Carl-Axel Tholin till vänster. Carl-Axel tillsammans med Gitte Bech och Pär Sundgren, här försöker de tyda en prästs handstil som ibland kan vara svårläst.

En mycket viktig del som är nödvändig när man släktforskar är källkritik, därför ska man alltid anteckna vart man fått uppgifterna ifrån och kunna jämföra dem mot fakta. En annan grundkunskap som krävs är att man har datorkunskap, en laptop och ett stort tålamod!

– En teknik som är i framkant är att DNA-topsa sig, det är precis som det låter att man tar DNA ifrån sin mun som sedan skickas in till ett labb i USA. Resultatet registreras i en databas där man sedan kan logga in med en kod och forskningen kan börja, säger Kurt.

– Du som är nyfiken på DNA-forskning är välkommen till vårt föredrag i ämnet samt att topsa dig den 19 mars kl. 18.45 på Kulturpunkten i Bromölla, avslutar Enoc.

Är man intresserad av att bli medlem kan man kontakta Inge Värmfors på mail:  inge.varmfors@telia.com

Vi på INFO-Bladet önskar föreningen stort lycka till framöver.

Text & Bild: Daniel Sverkersson

Föregående artikelEn blodig historia : När Østdanmark blev Sydsverige
Nästa artikelKatarzyna är årets kvinnliga företagare 2018