Bromölla
Min Farbror Mikael Svensson. Så långt jag kan minnas har Mikael alltid varit speciell. Redan 1979 då jag var 4 år trollade han för mig med spö, hatt och en röd näsduk. En gång trollade han fram Ahlgrens bilar från en rykande gryta. Han köpte en del trollerilådor av Bernandos i Bromölla. Vi båda gillade fantasi och mystik i livet, vi klättrade ofta i träd och gick på taket hemma hos honom, Farmor och Farfar. Ibland gömde vi oss där uppe i körsbärsträden och tyckte det var kul att se hur folk sprang runt och letade efter oss där nere och vi pratade med varandra genom plastmugg och snöre mellan träden. Han gillade att jaga mig med trädgårdsslangen och en gång hällde jag en spann vatten över honom från badrumsfönstret. På morgnarna satt vi snällt i soffan i pyjamas och kollade ”Televinken” på tv och åt Farmors goda frukost som bestod av havregrynsgröt, grov smörgås med kaviar och varm oboy som vi drack ur vackra gröna, höga 60-talsglas. Senare minns jag kvällarna och adventskalendern ”Trolltider” med Eva Rydberg och ”Albert & Herbert”. Vi spelade många spel både som barn och vuxna. Först Kinaschack, Rävspelet, även de första tv-spelen med den vita pricken och de två strecken att studsa med, utomhus blev det badminton och Farfar fick hämta fjädern vid vartannat slag, men även krocket och springa med drake var kul. Karnevalspelet, Tom & Jerry, Skitgubbe, Plump och ishockeyspel spelade vi mer som vuxna. Mikael var alltid så snäll, han har aldrig varit taskig mot mig utan det har mest varit bus och samspel i aktiviteterna när vi träffades. Det kändes så fint att han behandlade min lillasyster likadant och de kom varandra ännu närmare. De umgicks så fort de hade tid och spelade både Skipbo, Fia och Skitgubbe ända fram till någon vecka innan han dog.
Mikael och jag stöttade varandra och besökte varandras intresses arenor, jag på en del av hans föreställningar i både Blekinge och Skåne och han på mina konstutställningar och evenemang med Nymöllabygdens aktivitetsgrupp. Att Mikael kom att få en lång meritlista inom teaterkulturen tror jag var för att han uppmärksammades redan som barn genom ”Unga örnar” och deras amatörteater via hans trolleri som sedan utveck-lade sig till att skriva manus, skådespela och iscensätta. Barn behöver synas och höras så deras intressen kan utvecklas. Nu efter hans bortgång har jag bestämt att hans brin-nande intresse för kulturen inte ska slockna, därför har jag valt att väva in olika evenemang i min nätverksgrupp Nymöllabygdens aktivitetsgrupp. Allt som händer i Mikaels namn där ska fokuseras främst på barn men också pensionärer och 100% av intäkterna kommer gå till hans minneskonto som gör att det kommer arrangeras flera aktiviteter i hans namn. Nymölla Centrumhall är ett projekt jag kämpar för och det är där jag har tänkt att de första evenemangen ska äga rum. Tack för allt du gjort för mig och allt kul vi hittat på! Älskade Farbror Mikael du är saknad av så många.
Text: Jessica Nordqvist Foto: Privata
