Den 27 februari var det teater på Humlescenen i Bromölla.
Artisterna vände sig särskilt till barn som var mellan 6-10 år gamla och som talade arabiska. Föreställningen var textad på svenska och vi var flera svensktalande och arabisktalande i publiken i olika åldrar.
Don Quijote skrevs av spaniens nationalskald Miguel Cervantes på 1600-talet när han satt i fängelse och romanen har översatts till många språk.
Jag läser på Riksteaterns hemsida att en av regissörerna, konstnärliga ledare och
skådespelare Helen Al-Janabi berättar hur Cervantes fantiserade hej vilt och översatte en arabisk text som han fick tag på en loppis, som sedan blev ”Don Quijote”.
Teatergruppen blev nominerade till UNESCO:s arabiska kulturpris för interkulturellt arbete och Helen Al-Janabi fick ta emot Konstnärsnämndens 10 –åriga arbetsstipendium i höstas.
Don Quijote har en bok på huvudet – han läser alldeles för mycket säger Cecilia och Sancho Panza är bekymrad hur Don Quijote tror på allt han läser.
Det är trollkarlen som bränt Riddarens slott och hans böcker säger Don Quijote. Nu vill Don Quijote dra ut i världen och ber Sancho Panza att han ska bli hans vapendragare.
När skådespelarna –Ibraheem Manaem (Don Quijote) och Yazan Alquaq (Sancho Panza) frågar vart tog de vägen? En hög liten röst hörs på arabiska och barnet pekar tydligt åt vilket håll de försvann.
Don Quijote i Riddarens skepnad kämpar för rättvisa och är de svagas beskyddare.
Musiken blir dramatisk när Riddaren slåss mot både väderkvarnar, jättar, trollkarlar och dammoln som gömmer en hel armé. ”Krig kommer i olika skepnader”, säger Don Quijote.
Ett år går och Cecilia ger upp drömmen att Don Quijote ska se henne som sin kärlek och inte bara vara kär i Dulcinella – en romanfigur.
Don Quijote frågar publiken om han ska stanna eller gå?
Samma barn som kommenterat tidigare höjer sin stämma och säger ”-Stanna kvar”!
Text: Karin Mattsson-Coll
Foto: Markus Gårder
