På 70 år hinner mycket hända. Man märker detta inte minst när man börjar prata om julen. Under 1940-talet fanns det till exempel ingen Kalle Anka som visades på tv:n varje julafton kl 15.00. Det fanns heller varken glögg eller julmust. Men det fanns mycket annat.
I början på 40-talet var det krig i landet och det var ransonering på maten. Bodde man på landsbygden hade man nog lite lättare för att skaffa sig mat till julbordet. Då slaktade man sin egen gris som man gött upp under året. Man kunde även ut och skjuta en hare eller fiska sin egen fisk.
Man bakade bröd och annat gott i bakugnen som eldades upp och stora julbaket sattes igång. Det pyntades med girlanger och stjärnor och man dansade kring granen och sjöng om små grodor. Då hade man levande ljus i julgranen. När dessa tändes fick dock barnen sitta stilla för att inte granen skulle fatta eld.
Julkort skickades i massor och ett frimärke kostade i början på 1940-talet 5 öre. Brevbäraren hade fullt upp.
Julklapparna bestod bland annat av stickade mössor och vantar och hemmasnickrade skidor. Idag slår julhandeln rekord nästan varje år och många är vana vid att kunna köpa det de vill.
En del tog på den tiden släden på juldagsmorgon och åkte på julotta medan andra satt hemma och lyssnade på julevangeliet via radion.
Julen är till för att njutas av och även om man kanske kan tro att det var lugnare förr så är det även idag många som tar till vara på julens lediga dagar för att umgås, ha kul och vila upp sig. Vilket ju är en ypperligt bra idé i vårt annars ganska stressiga samhälle.
Text: Paulina Bengtsson
Bild: Kommunens Arkiv Källa BLT
