Så närmar sig december månad. Den är precis runt hörnet. Jag känner i luften att mina medmänniskor börjar stressa inför denna storhelg. En kollega berättade att hon var så ledsen för att hon inte skulle ha barnen hos sig på julafton. Men hon hade dem förra påpekar hon sedan. Hon ser ingen rolig julafton framför sig då barnen skall vara hos sin far. Allt är tydligen trist och tråkigt. Inte kul att baka, pynta och städa. Hm
Jag påpekar för henne att jag inte längre firar jul. Att jag ärar och firar min tro dagligen. Att varje dag med mina barn är en gåva för mig. Varje dag utan dem, en lika fin gåva till deras far. Jag undrar varför så många stressar så mycket inför denna helg? Minns hur min före detta svärmor var alldeles utmattad på julafton. Efter allt snurr INFÖR den. Alla förväntningar som skulle uppfyllas. Jag led. Med henne. I tysthet.
När min dåvarande man och jag bestämde oss för att gå skilda vägar så kom en kommentar från min då femtonåriga dotter. – Mamma, vad skönt det ska bli med en julfri zon. Hon visste då att jag skulle lämna stressen och hetsen bakom mig. Hon anade att det skulle vara helt tomtefritt hemma hos mamma. Att vi skulle skapa våra egna traditioner. Och det har vi gjort.
Vi tar det lugnt. Myser med många fler stearinljus än vi brukar. Sänder tankar till de som inte kan eller får fira. Tankar till hemlösa. Sjuka. Svältande. Barn till alkoholister. För oss har julafton blivit en dag för eftertanke och stillsamhet. Vi har skippat julematen. Äter något gott och enkelt och bara ÄR! Med dessa rader skulle jag vilja att de av er som inte tar det lugnt, de av er som känner stress och panik inför julen, prova en ny variant. Skippa hälften av julmaten. Bojkotta julklappsköp. Ta en morgonpromenad till kyrkan på juldagsmorgon. Låt lugnet infinna sig och sänd en tanke till alla, alla dem som har det sämre. För de finns. Där utanför din lilla julestuga. Eller fortsätt stressa. Valet är fritt. Trevlig advent tillönskas er alla.
Kram från Tomtefria Bia
