För några dagar sedan fick jag ett sms av en kompis där det stod: ”Idag har jag varit på mammografi, kul att fylla 40!”
Vad menar hon? Hon måste väl skämta?? Vadå fylla 40? Vadå mammografi?? Det är ju något som min 78-åriga mamma gör! Inte hon… och definitivt inte jag! För jag har ju precis fyllt 25. Eller var det 21? Eller kanske rent av 17?
Med detta menar jag inte att det är något fel på att gå på mammografi. Tvärtom! Det är superbra att möjligheten finns och att vi nu när vi passerar denna högaktningsvärda ålder blir kallade dit. Det svåra är bara att ta in att VI nu faktiskt är så gamla. För det känns verkligen inte som det.
För ett tag sen bjöd jag hem några gamla vänner. Ja, gamla i den bemärkelsen att det verkligen var länge sedan vi träffades. Vi har umgåtts i 25 år och nu var det dags för lite nostalgi. Men vänta nu?! Om vi har umgåtts i 25 år, hur kan jag då vara 17?? Få ihop den ekvationen om ni kan.
Hur som helst så tvingade jag dem att fixa en del av maten, för att vistas i köket gör jag så lite som möjligt. Ja, i alla fall med att laga mat. En trerätters lyckades vi få ihop och alla vara uppklädda till tänderna. Vem skulle kunnat tro att alla vi fina människor som bänkat oss framför räkfyllning, kycklingfilé och morotskaka var mellan 39 och 50 år?
Man skulle kunna säga så här: Oavsett om vi varit 256 år så hade vi nog haft lika kul i alla fall! För skratten började kl 18.00 och slutade kl 02.35 (förlåt mina grannar som säkert inte fick sova, tur det inte upprepas så ofta). Och om vi så hade varit rynkiga som skrynkeljärn och löständerna hade hängt utanför så hade nog inte skratten uteblivit. Så ett tips till er där ute: Samla ihop lite gamla vänner, fixa lite mat och börja prata minnen. Ni ska se att ni genast blir minst 25 år yngre.
Vad har då hänt mer än att jag haft nostalgisk fest? Jo, mitt boksläpp med kombinerad Barnens Dag drog 500 personer till Olofströms Folkets Hus den 17 september 2011. Snacka om succé! BRA! Då fick jag det sagt J
Jag har varit på invigning på Drottninggatan, besökt Mörrum för att se föräldrar och barn fynda på bytaredagen och sist men definitivt inte minst. JAG har löst mordgåtan på Ortholmen. Lucas Hejde lyckades då inte lura mig. Det är en sak som är säker! Har DU sett den? Om inte, gör det! Den är värd varenda minut. Och så fick man ju god mat också.. ett klart plus i kanten, jag som som sagt inte gillar att vara i köket.
Som avslutning på mina reportage träffade jag en kvinna, eller snarare tjej då hon är yngre än mig, vid namn Jessica Holmström. Hon berättade för mig om en hjärtstartare som hon utbildar i. En viktig sak som kan rädda liv. Hjärtstopp kan man få oavsett ålder och då kan en sådan vara bra att ha nära.
När vi ”ses” nästa gång har jag nog samlat ihop en hel del att berätta. Dels är det ju Alla Helgona med allt vad det innebär med kransar och spöken. Dels ska jag hinna träffa killarna i Ladies Night. Jag ska även hinna sälja massor av Kenneth-böcker och roa barn på Lilla Kulturdagen i Lokstallarna. Så här är det verkligen full rulle.
Jag hoppas att ni där ute också har full rulle. På ett roligt sätt vill säga.
Tills vi ses igen.. ha det så bra..
På återseende!
/Paulina
