Tänk dig ett stort land med dålig tillgång till rent vatten, problem med elektricitet och dålig ekonomi. Tänk dig nu istället ett land med vacker natur, glada, kärleksfulla människor, god mat och massa exotiska djur. Slå ihop dessa två ”tänken” och du har Tanzania. Mitt i Afrika finner du detta land som har så mycket att erbjuda men få människor upplever landets sanna skönhet och ser bara det miserabla. Att landet har lägre levnadsstandard än Sverige är dock ett faktum, ett mycket sorgligt sådant.
Ekonomin är inte stabil men människorna är lyckliga ändå. Tillgång till rent vatten eller kanske ens varmt vatten är inte självklar men människorna fortsätter sin vardag som vanligt. Sjukdomar som Malaria lurar runt hörnet eftersom landet fullständigt kryllar av myggor. Den här artikeln handlar om bland annat det. Den handlar om en resa till Afrika som planerades för ca ett år sedan av mig, Veronika Brink före detta Kristianstad-bo. Det jag gjorde var att jag började planera mitt liv efter jag tagit studenten. Att läsa vidare var inget alternativ just nu så det var att jobba som gällde. Jag började fundera på vad jag ville ägna min tid åt och kom in på volontärspåret. Många har frågat mig varför jag valde att göra detta och jag kan bara säga att om man inte varit längst ner och verkligen fått smak av hur det är att ha det riktigt svårt, att verkligen överleva för dagen, bokstavligen så kan man inte heller klaga. Hemma i Sverige tog jag mycket för givet, exempelvis elektricitet, varmt vatten och kunna köpa vad jag ville i princip. Här får man lära sig att aldrig ta något för givet, någonsin.
Jag kommer vara här nere i en stad som kallas Moshi som är minst dubbelt så stor som Kristianstad och jobba i utkanten av Moshi på bland annat ett barnhem som kallas Tuleeni Orphanage Centre. Jag kommer förmodligen också undervisa yngre barn i Engelska och Matematik. Inget är säkert ännu för hur mycket man än planerar så blir det aldrig som man har tänkt sig. Till denna staden anlände jag tisdagen den 30 augusti efter en lång flygresa. Thomas Kisanga som är min kontaktperson här i Tanzania (via Tanzaniaprojektet.se) mötte upp mig på Kilimanjaro flygplats i en jeep och därifrån tog vi oss till Moshi.
Som jag nämnde tidigare är Tanzania ett land med dålig ekonomi och om du äter i Tanzania betalar du ca 1500-4000 Tanzanian shilling som motsvarar ca 10-15 svenska kronor, men du ser ändå nästan varje människa med en mobiltelefon. Fördomar finns det överallt och precis som att vi i Sverige har svårt att tro på annat än det vi ser på tv så är afrikanerna här i Moshi likadana. Om du är vit så har du automatiskt pengar, det gör dig väldigt attraktiv här nere och både din plånbok och allt annat bör du hålla hårt i. Men det finns oärliga människor överallt, inte bara här nere. Jag kommer skriva lite om mina upplevelser här i Afrika de närmsta månaderna och hoppas att ni i Sverige tar del av dem! Det här är Veronika live från Afrika, Kwaheri! (Hejdå!)
Av: Veronika Brink
