1953 publicerades Ray Bradburys roman Fahrenheit 451. Denna dystopi framställer en värld där tryckta böcker är strikt förbjudna på alla livsområden.
Storyn väcker kritiska frågor om hur man kan bevara sitt sinne i ett samhälle där fri vilja, möjlighet att uttrycka sig och nyfikenhet är under attack. Där har massmedia monopol på information och förstör ens förmåga att tänka självständigt. Fahrenheit 451 skildrar världen som styrs av övervakning, robotik och virtuell verklighet. Tänk att det skrevs för 70 år sedan!
Boken publicerades under kalla krigets höjdpunkt som reaktion på bristfällig information och statlig ”häxjakt” efter amerikanska konstnärer och författare som misstänktes av att sympatisera med kommunistiska idéer. Denna era tände omfattande paranoia och rädsla genom Bradburys hemland USA. (Bradburys mor kom förresten från Smedjebacken i Dalarna!)
Så varför skulle det vara så farligt att läsa böcker?
Ju mer vi läser desto lättare är det för oss att tänka oberoende och dra egna slutsatser – och desto svårare blir det för andra att styra oss.
Läsande gör att fantasi utvecklas. Fantasi är förmåga att skapa bilder, föreställningar och idéer och att manipulera dessa fritt. Fantasin spelar en nyckelroll i psykiska processer som modellering, planering, kreativitet och minne. Einstein tyckte att fantasi är viktigare än kunskap. Han kunde inleda sin lektion med att säga: ”Föreställ er att ni sitter på en ljusstråle”. Även en av de mest enastående matematikerna Henri Poincaré menade att fantasi är den viktigaste faktorn i intuitiva upptäckter.
I vår tid av höga teknologier och tempo blir det allt svårare att koncentrera sig på en sak i taget. Uthållighet och koncentration ersätts av rastlöshet och ytlighet. För att kunna utvecklas behöver vi dock kunna upprätthålla uppmärksamheten över tid. När vi läser vänjer sig hjärnan vid att koncentrera sig på en sak över en längre och längre tid – till skillnad från t.ex. instagram- och facebook-scrollande. Enligt Isaak Newton är genie tankens uthållighet koncentrerad i en viss riktning. Oavsett om vi läser skönlitterära eller vetenskapliga böcker måste vi hålla en massa karaktärer, deras historier, olika termer och fakta aktivt i medvetandet. Koncentrationsförmåga är en viktig länk i minnessystem.
Läsande inverkar positivt på vår förmåga att resonera med hjälp av språket. Ju mer vi läser desto bättre blir vi på att förstå andra och ta deras perspektiv. Fransk författare Daniel Pennac menade att det paradoxala i läsande är att det distanserar oss från verkligheten för att kunna göra verkligheten begriplig.
När vi sitter i en bekväm fåtölj med en bok och en kopp te kan vi bekanta oss med främmande kulturer och länder. Det är som att ta en resa utan att lämna hemmet. Vi får unika kunskaper och utvidgar våra horisonter.
När vi läser, djupdyker vi i en annan verklighet. Vi samlar, analyserar och tolkar information som vi får – och tränar på att göra det i verkligheten också. Läsande är samma sak för hjärnan som fysisk övning för kroppen.
När vi däremot tittar på TV serveras bilderna färdiga. Hjärnan tar inte aktiv roll i denna process. Du får känslor och åsikter som någon annan vill att du ska ha. Det är inte svårt att gissa hur farligt det kan vara.
Ekaterina Johansson, leg psykolog
Följ @igrow_psykolog på instagram.
Ställ frågor och föreslå teman.
