Det var en stor folksamling vid Tydingesjön den 24 juni. Vädret var underbart, varmt och skönt och inte ett moln på himlen. Det är Mc-träff och det väller in motorcyklar i en stadig ström. Det uppskattades till ungefär 445 motorcyklar.
Jag fick en riktig sommarkänsla där jag satt och njöt av en underbart god ”silla-macka”. Det lekte små barn på gräsmattorna, de spelade fotboll och verkade ha väldigt roligt. En och annan modig vågade ta sig ett dopp i sjön. Men allt detta kom i skuggan av alla dessa motorcyklar, för visst var det en härlig känsla när man står och tittar när solen strålar ikapp med motorcyklarnas skinande fälgar och kromade detaljer.
Alla motorcyklar är väldigt fina och var och en unik på sitt sätt. Det är också roligt att se åldersskillnaden på alla som var där, och alla verkade tycka det är kul med gemenskapen. Det känns mäktigt med coola mullrandet från alla motorcyklarna, man känner hur hela kroppen nästan vibrerar. När de kommer och åker därifrån stegrar en del, trixar och visar upp sin skicklighet, sig själva och såklart sin stolthet, motorcykeln.
Det finns ett ordspråk; ”Fint folk kommer alltid sist”. Jag ansåg att det verkligen gällde denna dag också. Vissa hade börjat röra på sig och åka hem, men då kom kvällens höjdpunkt enligt mig.
En ljusblåfärgad trehjulad motorcykel, en trike. Den hade en kista därbak och horn vid sidan. Folk samlades direkt för att se den och ta foto. Örnen på framskärmen var en annorlunda detalj. Vem hade inte velat äga en sån motorcykel? Jag tog mod till mig och gick fram till en kille, Peter W, som stod där i sina mc-kläder.
Tänkte jag skulle fråga honom lite vad han tycker om de här träffarna.
– Är det första gången du är här?
– Nej, jag har varit här flera gånger.
– Vilken motorcykel kör du?
– Honda. Det är det bästa märket. Vi är några stycken som åker ut då och då. Men det måste vara fint väder och då kör jag inte så långa sträckor, blir mest korta och intensiva turer.
Jag kommer åka hit fler gånger för det finns så mycket att titta på och så var ju ”silla-mackan” så god!
text & bild Emma Lövinge