Bromölla
12 augusti träffade jag Åke Karlsson, ordf i Bromölla Släktforskarförening och Enok Svensson 90 år ung, som varit med från början. Vi möttes på deras rum i Bromöllas Bibliotek och jag såg deras skärmutställning på biblioteket.
Föreningens historik
Det började med en studiecirkel som hölls i Dr Sterners villa – ”Sternska Villan” i Sölvesborg. Föreningen fick ekonomiskt stöd av Kulturnämnden i Bromölla och flyttade in i källaren på Folkets Hus.
För att komma igång gick det att låna filmer och använda läsapparat från Länsbiblioteken i Karlskrona och Kristianstad. Det finns rullfilmer att låna än idag på Kristianstads Bibliotek.
Svenskt Arkiv hade sitt centrum i Ramsele med både filmer och mikrokort. Mikrokorten var stora som vykort.
Närmaste arkiv fanns i Kyrkhult. I Kyrkhult hade de s.k H-boxar som innehöll flyttningsattester. Under många år på mitten av 1800-talet var det flyttvecka varje oktober. Pigor och drängar måste flytta och söka ny tjänst. Gjorde de inte det och inte fick nytt arbete fick de stämpeln ”lösdrivare”. Betyget de fick med sig kallades orlofsedel.
På 1970-talet var Carl-Axel Tholin en stark profil i föreningen. Carl –Axel kunde tolka gamla handskrifter, vilket inte var det lättaste att göra.
Föreningen gjorde utflykter till pastorsexpeditionen i Gammalstorp många gånger. Där fanns mycket material och källor att ösa ur. Riktigt detektivarbete med att få reda på födda, konfirmerade, trolovade, gifta och döda. Dokumenten kunde också vara förstörda av fel förvaring, vara stulna eller ha gått ”upp i rök”. Många gånger besökte föreningen Landsarkivet i Lund och föreningen hade kontakt med Riksarkiv.
På Luciadagen 1986 invigdes Bromölla Bibliotek och föreningen fick ett eget rum till sitt förfogande.
2005 kom Internet! En revolution för släktforskning! Föreningen arrangerar släktforskardagar, föreläsningar och har kontakt med andra förbund, som Skånes Släktforskarförbund och Sveriges Släktforskarförbund.
Åke Karlsson berättar att man också ska anordna DNA-Caféer och föreningen vill ge mer information genom träffar den 22 oktober, 6 november, 23 november (gästföreläsare: Niklas Herzman) och 3 december. Det går att skicka in ett salivprov till antingen Ancestry eller Family Search och få svar inom 2-3 månader.
Historiska händelser
När Christian den IV var vid makten 1577-1648 ville han införa kyrkoböcker i Danmark.
Skåne, Blekinge och Halland var snapphanebygder och danska områden. På så sätt blev människor folkbokförda i Danmark. I Sverige ville Gustav Vasa också bokföra folk, men inte alla. Gustav Vasa bestämde att det skulle vara kyrkans uppgift och det var det ända till 1991 då Skatteverket tog över.
På 1700-talet var bokföringen mer allmän. När kyrkoherden hade husförhör så hade han ibland en skrivare med sig, prästen eller någon annan. Alla närvarande antecknades under husförhören.
En adelsdam i Sverige skrev om potatisens mycket hälsobringande egenskaper och i England hade Edward Jenner upptäckt att kvinnor som mjölkade kor inte fick smittkoppor för de hade redan haft kokopporna, som fungerade som vaccin.
Trångboddhet med dålig hygien ledde till många sjukdomar på 1700-talet: kopporna, mässling, strup/strypsjuka, difteri och scharlakansfeber.
När Sverige slutade kriga i Europa och slöt fred med Norge 1814 så föddes det många barn som ledde till överbefolkning. Överbefolkning och missväxt var anledningar till att så många emigrerade till USA.
Andra källor som kan användas i släktforskning
I Domböckerna kunde man läsa vad som hänt vid Tinget och hur människor klarade sig.
Andra ”nycklar” till forskningen är bouppteckningar. Det kostade en slant att uppföra en bouppteckning och 1/8% gick till fattiga och föräldralösa barn.
Åke berättar…
Min farfar dog 1949 innan jag föddes. Jag fick aldrig träffa honom.
Min far dog 1966, så jag hann inte prata med honom om släkten.
Det dröjde ända till 1992, då Åke började släktforska på allvar.
Åkes mamma hade en moster som var djärv och åkte båt ensam från Göteborg till England 1888. Hon tog tåget över hela England upp till Liverpool. Från Liverpool kunde mostern ta sig till USA.
När Åke hittade en gravsten på en amerikansk internetsida såg han sin mammas mosters namn. På stenen var ingraverat ett namn på en levande person, som Åke skrev till direkt.
Efter 4-5 veckor kom ett brev tillbaka från USA, vilket innebar att Åke fick svar på sina funderingar och tankar om varför mammas moster sökte sig till USA.
Enok avslutar med orden
”Min och vår önskan med släktforskning är att få en helhetsbild av en människa och en familj! Att få veta någonting om människan och hur hon eller han levt sitt liv.”
Enok tillägger att det faktiskt är fullt möjligt att komma ner ända till 700-talet.
Kungar, adelsmän och kända prästfamiljer var kända namn som dokumenterades på den tiden och därifrån kan man ”nysta” vidare…
Text & Foto: Karin Mattsson-Coll