Karlshamn
Man kan besöka stadens gamla vattentorn uppe på Pengaberget, som inte bara erbjuder vacker utsikt över staden och naturen och som rastplats, utan är även byggnadsminnesförklarad sedan 1995.
Vattenreservoaren byggdes 1903 i samband med att Karlshamn fick sin färskvattenförsörjning. Innan dess hämtade man sitt dricksvatten och vatten i diverse brunnar inne i centrum, bland annat Ärtkällan utanför Österport och Nordbergs källa utanför Norreport.
Man gjorde en utredning 1887 om att anlägga vatten och kloakledningar som beslutades av Stadsfullmäktige 1895 att genomföra bygget. I början av 1900-talet byggdes sedan ett vattenverk i Froarp vid Långasjön några kilometer norr om Karlshamn. Huvudledningen gick till just Pengabergets vattenreservoar, och ledningarna drogs till staden.
Det som idag är Karlshamns gamla vattentorn, byggt 44 meter över havet, består av en tornbyggnad byggd ovanpå själva reservoaren. Trapporna av granit leder upp till tornbyggnaden. Tornet är byggt av huggna granitblock och taket är täckt med kopparplåt samt längst upp en hög spira.
Eftersom vattenförbrukningen ökade efterhand så togs en vattenverksanläggning i Olsborg i bruk 1946, här filtrerades vattnet som kom från Mieån. 1965 byggde man ett reningsverk i Snittingsviken nedanför Väggaskolan, eftersom Karlshamnsfjärden blev allt mer förorenad.
Reservoaren togs ur bruk 1967, ett nytt vattentorn byggdes på Pengaberget och ett nytt vattenverk vid Långasjön som togs i bruk 1968.
Det gamla vattenverket vid Froarp förklarades som byggnadsminne 1994 och i början av 1995 förklarades även vattenreservoaren som byggnadsminne av Länsstyrelsen i Blekinge län.
1996 togs ett nytt reningsverk i bruk i Munkahus-Stärnö, det gamla reningsverket är idag rivet och bostäder har byggts på tomten vid Snittingsviken.
Text & Bild: Daniel Sverkersson
Källa: Karlshamns historia, Carlshamniana, Karlshamns Museum
